Läs det här mailet i din webbläsare ([link removed])


** Tyvärr, framtiden tillhör de unga kulturkrigarna
------------------------------------------------------------

Är kulturkriget över? Två snabba iakttagelser: under 2025 publicerades hälften så många artiklar med ordet “kulturkrig” i svensk press jämfört med toppåret 2023. Och minns ni GAL-TAN-skalan? Denna värderingsaxel där grön/alternativ/liberal ställs mot traditionell/auktoritär/nationalistisk har nästan försvunnit ur spalterna: i januari i år nämndes GAL-TAN i blott två artiklar jämfört med nästan tre per dag under toppåret 2018.

Har Trump, Gaza, Ukraina och gängvåld till slut tagit ut sin rätt och krympt intresset för helgskinkor och sagostunder?

Det vore, allt annat lika, dåligt för min självbild som analytiker. I Anteckningar från kulturkriget ([link removed]) (2021) hävdade jag att kulturkriget inte kommer att ta slut. Det vore tråkigt att ha fel redan efter fem år.

Men nej, jag tror snarare vi bevittnar något annat: politiken som en fortsättning på kulturkriget med andra medel – för att felcitera Clausewitz.

Statsvetare brukar framhäva vänster-högerskalans historiska dominans i Sverige. Jämfört med många andra länder har vårt partisystem länge varit ovanligt endimensionellt: konflikter om fördelning och välfärdsstat har vägt tyngre än regionala, religiösa eller etniska skiljelinjer. Varken centrum–periferi eller kyrka–stat har på allvar strukturerat väljarnas beteende.

Den första större utmaningen kom med miljöfrågorna på 1970-talet. Kärnkraftsdebatten sprängde blockgränserna: VPK hamnade på samma sida som Centerpartiet och KDS, medan Socialdemokraterna tvingades anstränga sig för att markera distans mot Moderaterna.

Näst på tur var Europafrågan som under 1990-talet skar rakt igenom de flesta partier; särskilt hårt drabbades Socialdemokraterna och Centerpartiet.

Men det var först med invandringsfrågans växande betydelse på 2010-talet som systemet skakades om i grunden. Det var lätt att få intrycket att det bara var en tidsfråga innan GAL-TAN skulle konkurrera ut vänster och höger. Sverigedemokraternas framväxt skedde helt och hållet längs denna kulturella konfliktlinje, samtidigt som det blev uppenbart att samtliga etablerade partier rymde betydande interna splittringar.

Det stora som hänt sedan dess är att dimensionerna delvis har smält samman. SD har placerat sig själva till höger, och Moderaterna och Kristdemokraterna har – som statsvetarna Karin Zwinkels, Felix Cassel och Patrik Öhberg visar i en studie från i fjol ([link removed]) – rört sig i riktning från GAL mot TAN. När partierna själva definierar vad som är höger och vänster blir resultatet att restriktiv migration och hårdare straff i dag uppfattas som ”höger”, medan mångkultur och klimatpolitik uppfattas som ”vänster” (för att exemplifiera med de fyra sakfrågor som i undersökningen används för att mäta partiernas positionering på GAL-TAN-skalan).

I deras fyrfältsdiagram hamnar nästan hälften (46 procent) av väljarna i kategorin TAN-höger. Drygt en fjärdedel klassificeras som GAL-vänster, medan en femtedel utgör TAN-vänster – där en betydande del är SD-väljare. Endast 6 procent utgör GAL-höger.

Det är otympliga etiketter som illustrerar en enklare poäng: kulturkrigsfrågorna har färgat av sig på vänster-högerdimensionen. Mycket talar för att den färgningen är permanent.

När jag skrev om kulturkriget för fem år sedan baserade jag min framtidsprognos på att kulturkrigets grundläggande drivkrafter är ett resultat av genomgripande strukturella förändringar: globalisering, migration, individualisering. Dessa kommer inte att avta i styrka, tvärtom ökar ständigt trycket på politiken att hantera fundamentala frågor om medborgarskap, minoriteter, majoritetskultur osv.

Men när jag läser om ser jag att ett argument saknades i min analys. Det är nämligen uppenbart i många av den senare tidens debatter inom svensk höger - om migration, om liberal världsordning, om statens roll - att det finns en generationsklyfta. På ena sidan vi som minns kalla kriget, som formades av konflikten mellan kapitalism och socialism och som alltid varit obekväma med att politisera frågor om kultur och identitet. På andra sidan den generation vars tänkande formats efter 11 september och för vilka kulturella motsättningar framstått som både mer begripliga och angelägna än teknikaliteter kring marknadsekonomins utformande.

Chansen att vinden ska vända och den äldre generationen ska ges en ny chans att prägla debattens ramar är nog liten. Framtiden tillhör de unga kulturkrigarna.

***

På tal om generationsstrider har jag ikväll nöjet att samtala med min gamla student Adam Cwejman när Timbro ordnar ideologiafton på temat den liberala världsordningen. Även Linda Jerneck och Jonas Tallberg medverkar i vad jag tror kommer bli både underhållande och givande. (Se mer nedan)

/Andreas Johansson Heinö.

Följ på Twitter: @JohanssonHeino ([link removed])

Länk till texten här ([link removed])



** Är det en plikt att läsa böcker?
------------------------------------------------------------

Färre och färre läser skönlitteratur. Är det ett problem? Finns det en väg ut ur läskrisen? Och kan man som liberal säga att det är en plikt för människor att läsa? Bengt Ohlsson, författare, Victor Malm, kulturchef Expressen och Catarina Starfelt, redaktör på förlaget, samtalar om sina tre respektive essäer med Andreas Johansson Heinö.

Alla tre essäer om läskrisen finns att köpa här ([link removed]) .
Lyssna här ([link removed])
[link removed]

[link removed]


** Ideologiafton: Den liberala världsordningens uppgång och fall
------------------------------------------------------------

Den liberala världsordningens vara eller icke vara är föremål för debatt. Den amerikanska interventionen i Venezuela och Donald Trumps hot om att USA ska ta över Grönland har givit skäl att ifrågasätta om den fortfarande finns.

Vissa har dragit slutsatsen att det egna försvaret av folkrätten måste stärkas. Andra har menat att den regelbaserade ordningen inte kan försvinna, eftersom den aldrig har funnits på riktigt. Normer, avtal och institutioner ställs mot styrkans krassa makt. Realismen är tillbaka.

Finns den liberala världsordningen fortfarande? Fanns den någonsin? Vad är alternativet? Har utvecklingen i världen givit liberalismen, realismen eller konstruktivismen rätt?

Kvällens gäster är:

Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet
Linda Jerneck, ledarskribent Expressen
Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare Timbro

Samtalet leds av Catarina Starfelt.

Ikväll den fjärde februari öppnar vi dörrarna klockan 17.30. Samtalet inleds vid 18.00, men innan dess bjuder vi på vin och tilltugg. Efter samtalet på scen är alla välkomna att stanna kvar för att fortsätta diskussionen.
Anmäl dig ([link removed])

[link removed]


** Ideologiafton:
Filmvisning av "Fiume o Morte" och samtal
------------------------------------------------------------

Vad kan den italienska radikalhögern efter första världskriget lära oss om dagens högerpopulister? Vilken roll spelar estetiken för fascistiska rörelser?

Under vårens andra Ideologiafton djupdyker vi i en av mellankrigstidens mest fascinerande och kontroversiella politiska figurer: poeten Gabriele D’Annunzio, och hans kortlivade republik i kroatiska Fiume år 1919.

Vi tittar på den aktuella dramadokumentären ”Fiume O Morte ([link removed]) ”, som tidigare endast visats på Göteborgs filmfestival, av den kroatiske regissören Igor Bezinović. Hundra år efter ockupationen i Fiume iscensätter Bezinović den på nytt med 300 skådespelare.

Därefter följer ett kortare samtal om filmen och D’Annunzio med:

Hynek Pallas, kulturjournalist, filmkritiker och doktor i filmvetenskap

Carl-Vincent Reimers, författare till Timbro-essän Eld och elegans: Det högerradikala idéarvet från Schmitt till D’Annunzio ([link removed]) .

Filmvisningen äger rum den 26e februari på Klarabiografen på Kulturhuset. Anmälningsavgiften är 80 kronor och betalas i samband med ankomst. Det går bra att handla med sig både vin/öl/alkoholfri dryck och snacks i den intilliggande Teaterbaren.
Anmäl dig här ([link removed])

[link removed]


** Invandrarna som byggde Sverige
------------------------------------------------------------

Invandrare har – under alla epoker sedan medeltiden, i alla delar av landet och inom alla samhällsområden – haft stor betydelse för Sveriges utveckling.

I denna bok berättar Anders Johnson om handelsmän från tyska Hansan, smeder från Vallonien, brittiska ingenjörer och många andra invandrare som har gjort viktiga insatser i Sverige. Vi möter också många välkända företag som har byggts upp av invandrare, till exempel Bonniers och Gleerups, Cloetta och Marabou, Expressen och Göteborgs-Posten, Felix och Findus, Höganäs och Perstorp, Handelsbanken och Sparbanken.

Invandrarna som byggde Sverige ([link removed]) är en rikt illustrerad bok som lyfter fram och levandegör en många gånger försummad del av Sveriges historia.

Medverkar i samtal under lanseringen gör:

Anders Johnson – skriftställare med inriktning på svensk politisk och ekonomisk historia. Han har skrivit eller medverkat i omkring 150 böcker.

Olof Ejermo – forskare och professor vid Lunds universitet. Hans arbete fokuserar särskilt på hur kunskap sprids inom vetenskap, innovation och företagande, bland annat genom studier av mobilitet och migration.

Mouna Esmaeilzadeh – läkare, hjärnforskare, entreprenör och grundare av EHAB, Esmaeilzadeh Holding, ett familjeägt investmentbolag som startar och bygger bolag inom nischade branscher.

Joakim Palme – professor i statskunskap vid Uppsala universitet och tidigare chef för Institutet för framtidsstudier. På migrationsområdet har hans forskning fokuserat på den fria rörligheten för arbetskraft i EU och på irreguljära migranter i ett europeiskt perspektiv.

Samtalet modereras av Johanna Grönbäck, redaktör på förlaget.
Anmäl dig ([link removed])

[link removed]


** Lansering: Den röda tråden –
femhundra år av rysk imperialism
------------------------------------------------------------

Varför såg vi det inte komma? Den frågan ställde sig många efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Svaret: vi har ignorerat 500 år av rysk imperialism.

Ryssland framställs ofta som ett mycket annorlunda land. Men det omvända är också sant: Ryssland har varit en europeisk imperiemakt bland andra. Ukraina, med ett helt annat förflutet, är inte Ryssland.

Från vikingar och kosacker till kaukasiska motståndsmän och centralasiatiska massakrer visar Fredrik Segerfeldt hur aggressiv territoriell expansion löper som en röd tråd genom rysk historia.

Välkommen till lanseringen av Fredrik Segerfeldts bok Den röda tråden: femhundra år av rysk imperialism ([link removed]) .

Medverkar i samtal under lanseringen gör:

Fredrik Segerfeldt – Författare och programansvarig på Timbro. Det här är hans sjuttonde bok.

Maria Persson Löfgren – Rysslandskorrespondent på Sveriges Radio. Hon har varit utrikeskorrespondent i tretton före detta Sovjetländer.

Bert Sundström – Utrikesreporter på SVT och tidigare korrespondent i Moskva i över 20 år.

Maria Engström – Professor i ryska vid Institutionen för moderna språk. Hennes senaste forskningsprojekt rör föreställningar om Ryssland som en "stat-civilisation".

Samtalet modereras av förlagets Andreas Johansson Heinö.
Anmäl dig ([link removed])


** Anders Johnsons senaste böcker
------------------------------------------------------------
[link removed]
[link removed]

[link removed]


** Messiah Hallberg om Utvisad i Svenska Nyheter
------------------------------------------------------------
[link removed]
[link removed]

På en byrå i ett vardagsrum i Nyköping står ett studentfotografi. Ett tjugotal studentmösseprydda elever tittar glatt in i kameran. De är på väg ut i livet.

På nedersta raden sitter Fidan. Hon ler inte som de andra. Några veckor efter klassfotot försöker hon ta sitt liv.

Sedan flyktingkrisen har pendeln i migrationspolitiken svängt. Det har blivit allt svårare för människor att söka sin tillflykt i Sverige.

Men åtstramningarna resulterar också i att tusentals människor som rotat sig i Sverige utvisas. Det drabbar svenska arbetsplatser och svenska företag. Det drabbar dem som får se sina vänner lämna. Men framför allt innebär det ett enormt mänskligt lidande för de som utvisas.

I Utvisad ([link removed]) möter Fredrik Kopsch människorna bakom rubrikerna, statistiken och den populistiska retoriken. Det är en debattbok om de mänskliga och samhälleliga kostnaderna för en omoralisk politik.

Boken kommer i mars 2026
Läs mer här ([link removed])


** Timbros poddar – nya avsnitt!
------------------------------------------------------------
[link removed]

Är det en plikt att läsa böcker? ([link removed])

Färre och färre läser skönlitteratur. Är det ett problem? Finns det en väg ut ur läskrisen? Och kan man som liberal säga att det är en plikt för människor att läsa? Bengt Ohlsson, författare, Victor Malm, kulturchef Expressen och Catarina Starfelt, redaktör på förlaget, samtalar om sina tre respektive essäer med Andreas Johansson Heinö.

Alla tre essäer om läskrisen finns att köpa här ([link removed]) .
[link removed]

Välkommen Adam Danieli! ([link removed])

Förändringar har skett i det Inre Kabinettet, mercosur-avtalet och hur bör man göra politisk kommunikation?

Det samtalar Alexandra Ivanov Hökmark, Fredrik Kopsch och Adam Danieli om i veckans avsnitt.

[link removed]
[link removed]
[link removed]

Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])