Läs det här mailet i din webbläsare ([link removed])


** Den liberala världsordningen är ingen vänsterfantasi
------------------------------------------------------------

Det pågår just nu en yvig debatt om den liberala världsordningen. Högerdebattörer som Henrik Jönsson ([link removed] ) och Johan Ingerö ([link removed]) har argumenterat för att den är en ”vänsterfantasi som aldrig existerat” respektive en ”europeisk myt”. Mothugg har främst kommit från Expressens kultursida där Victor Malm ([link removed]) och Joel Halldor ([link removed]) f citerar Walt Whitman respektive Augustinus.

Både Jönsson och Ingerö kan utan större ansträngning hamra hem några enkla poänger. Ja, det finns ett uppenbart hyckleri hos delar av den svenska vänstern, inte minst i synen på Venezuela. Och nej, USA:s överträdelser av folkrätten började inte med Venezuela 2026.

Men därifrån till slutsatsen att den liberala, eller regelbaserade, världsordningen aldrig existerat är steget långt.

För när blev denna ordning europeisk – eller vänster? De institutioner som utgjort dess kärna – FN, Världsbanken och IMF – tillkom under amerikanskt överseende. De har haft ett brett transatlantiskt och tvärideologiskt stöd i över ett halvsekel. De normativa hörnstenarna – demokrati, marknadsekonomi, rättsstat – har varit fullt integrerade i såväl amerikansk utrikespolitik som amerikansk självbild.

“Världspolitik är inte vackert”, skriver Ingerö: “i grunden styrs den av tekniska, politiska, ekonomiska och militära muskler. Inte av gemensamma regler”.

Han låter märkligt lik de vänstertomtar som runt millennieskiftet turnerade runt på efterfester och reciterade Noam Chomsky: det finns ingen moral, inga normer, inga goda avsikter, bara “Big Oil” (och Oliver Stone var den ende som hade insett sanningen om Kennedymordet).

En av de starkaste läsupplevelserna de senaste åren är The Free World. Art and thought in the cold war, Louis Menands kolossala exposé över västvärldens konst- och idévärld under efterkrigstiden. Att denna blev en guldålder för amerikansk musik, litteratur, film och konst var ingen tillfällighet. I det ideologiska kriget mot Sovjetunionen var det fria kulturlivet ett av Västs mest effektiva vapen.

Menands centrala poäng är samtidigt mer obekväm: kulturen var fri – men aldrig opolitisk. Frihetsbegreppet blev ett bärande tema just därför att det stod i centrum för systemkonflikten.

Inklusive friheten att kritisera det mesta som staten företog sig.

Dåtidens vänster var experter på relativisering. Visst, Sovjet saknade fria val – men hur fri var den fattige mannen på gatan i USA? Visst, ungrarna och tjeckoslovakerna kunde inte själva välja sina ledare – men vad gjorde USA i Vietnam och Chile?

Menands bok påminner om den avgörande skillnaden: i USA var självkritiken inte bara tillåten utan central. Det fria kulturlivet var inte en lyx, utan själva kärnan i skiljelinjen mellan systemen.

När USA bröt mot folkrätten eller stöttade diktaturer skedde det med medvetenheten om att man bröt mot regler man själv varit med och skapat – och med vissheten om att detta skulle möta motstånd, inte bara på gatorna utan i kulturens och offentlighetens centrum. Därför har amerikanska administrationer gång på gång försökt legitimera sitt agerande i termer av just frihet.

De kommunistiska diktaturerna behövde aldrig låtsas. Censuren tog hand om konstnärerna, säkerhetstjänsten om dissidenterna. Först när de tvingades in i det informella regelverk som vuxit fram i Väst – med Helsingforskonferensen 1975 som startpunkt – började förändringen på allvar.

Efter Warszawapaktens sammanbrott begick Väst många misstag. Men det var rätt att försöka integrera fler länder i fungerande institutioner. ESK blev OSSE. Nato initierade partnerskap, även med Ryssland. I dag är mer än ett dussin före detta kommunistländer medlemmar i försvarsalliansen.

USA kunde vid vilket tillfälle som helst ha valt bort allt detta till förmån för en America first-linje. Man gjorde det inte.

Förrän nu. Vid senatens utfrågningar för ganska exakt ett år sedan beskrev den nuvarande utrikesministern Marco Rubio den regelbaserade världsordningen som ”inte bara föråldrad, utan ett vapen riktat mot USA”. “Globala eliter” hade verkat mot USA:s intresse.

Under det år som följt har USA:s ledning visat att man menar allvar med detta vägval.

När delar av svensk höger, med realismen som täckmantel, börjar låta som 1970-talets vänsterrelativister, finns anledning att stanna upp. Det borde vara lika självklart att i dag ta ställning mot USA:s nuvarande utrikespolitiska vägval – och försvara den liberala, regelbaserade världsordning som trots alla sina brister tjänat världen väl – som det var att ta ställning för rätt sida under kalla kriget.

***

Vi inleder bokåret med att fylla ännu en lucka i den svenska liberalismens historieskrivning. Det handlar om Nyliberala partiet, ett kortlivat men icke desto mindre mycket intressant parti som var representerat i riksdagen mellan 1868 och 1871. Anders Johnson berättar om dess tillkomst, program, företrädare och betydelsen i Sveriges första nyliberaler ([link removed]) . Essän finns till försäljning redan nu och lanseras vid ett frukostseminarium nästa onsdag.

/Andreas Johansson Heinö.
Följ på Twitter: @JohanssonHeino ([link removed])

Länk till texten här ([link removed])



** Är Nationell Samling Europas viktigaste parti?
------------------------------------------------------------

I detta avsnitt riktas fokus mot den franska högerpopulismen. Vilka idéer har format den franska radikalhögern och hur skiljer sig den från andra länder? Podden gästas av Carl-Vincent Reimers, programansvarig för Europafrågor hos Timbro och Karin Stensdotter, skribent med fokus på fransk kultur och samhällsliv. Andreas Johansson Heinö modererar.
Lyssna här ([link removed])
[link removed]

[link removed]


** FRUKOSTLANSERING: Sveriges första nyliberaler
------------------------------------------------------------

År 1867 bildades Nyliberala partiet. Det var politiskt och organisatoriskt nydanande och blev snabbt riksdagens radikalaste parti. Ideologiskt låg det nära den moderna nyliberalismen. Dessutom hade Nyliberala partiet en väpnad gren: Skarpskytterörelsen. Anders Johnson skildrar i denna essä om en bortglömd pusselbit i den svenska nyliberalismens historia.

Köp Sveriges första nyliberaler här! ([link removed])

Deltar i panelsamtal under lanseringen gör:

Matilda Molander – vd på den gröna och liberala tankesmedjan Fores och tidigare chefredaktör för Liberal Debatt.
Peter Santesson – CPO Infostat, fil.dr i statsvetenskap från Lunds universitet.

Anders Johnson – skriftställare och har författat ett stort antal böcker, framför allt om svensk politisk och ekonomisk historia.

Catarina Starfelt – redaktör på förlaget, modererar samtalet.

___________________________

Datum: Onsdag 21 januari
Plats: Timbros lokaler – Kungsgatan 60, Stockholm
Tid: 08:00 öppnar vi dörrarna då frukost serveras, 08.30 börjar samtalet.
Anmäl dig här ([link removed])

[link removed]


** LANSERING: Anarki, stad och utopi
------------------------------------------------------------

Staden provocerar. Den är stökig, brokig och i ständig förändring. Här levs livet på olika sätt och språken är många. Staden går inte att kontrollera. Den är anarkistisk och utopisk. I Anarki, stad och utopi ([link removed]) brottas en rad skribenter med sina uppfattningar om staden, vad den borde vara, vad den är och varför människan vill vara där.

Den handlar om romanser och små lägenheter i Paris, om fönstershopping och identitetssökande i Göteborg, om livet vid sidan av lagen i Los Angeles och om konflikter, civilisationer och byggande.

Med texter av: Klas AM Eriksson, Johanna Frändén, Johanna Grönbäck, Andreas Johansson Heinö, Jan Jörnmark, Fredrik Kopsch, PM Nilsson, Catarina Starfelt, Mattias Svensson och Kristian Wedel.

Flertalet av författarna medverkar i panelsamtal under lanseringen.

___________________________

Datum: Torsdag 29 januari

Plats: Timbros lokaler – Kungsgatan 60, Stockholm

Tid: 17:30 öppnar vi dörrarna, 18.00 börjar samtalet.
Anmäl dig här ([link removed])


** Johan Norberg nominerad till Stora Fackbokspriset med Civilisationens topp
------------------------------------------------------------
[link removed]

Norberg, Johan, Civilisationens topp (Timbro förlag)

“som visar hur guldåldrar uppstår och manar till omsorg om vår egen.”
[link removed]


** Om boken
------------------------------------------------------------

Genom att studera sju av mänsklighetens främsta civilisationer – det antika Aten, den romerska republiken, Abbasidkalifatet i Bagdad, Songdynastins Kina, renässansens Italien, 1500-talets Nederländerna och den anglosaxiska världen – försöker Johan Norberg identifiera deras styrkor och brister för att besvara frågan: hur kan vi säkerställa att nuvarande guldålder inte tar slut?

Civilisationens topp är lika insiktsfull som fängslande – en hyllning till vår otroliga utveckling och en varning om att vi inte har råd att bli självbelåtna.

[link removed]
[link removed]
[link removed]
Handla till extra bra pris som Fokus-läsare! ([link removed])


** Timbros poddar – nya avsnitt!
------------------------------------------------------------
[link removed]

Är Nationell Samling Europas viktigaste parti? ([link removed])

I detta avsnitt riktas fokus mot den franska högerpopulismen. Vilka idéer har format den franska radikalhögern och hur skiljer sig den från andra länder? Podden gästas av Carl-Vincent Reimers, programansvarig för Europafrågor hos Timbro och Karin Stensdotter, skribent med fokus på fransk kultur och samhällsliv. Andreas Johansson Heinö modererar.
[link removed]

Eldhästens tidevarv – USA special ([link removed])

Året inleddes inte i lugn och ro. USA och Trump:s beslut att gripa en sittande president och åter kräva Grönland. Är det ett signum för eldhästens intåg?

Ett samtal med PM Nilsson, Fredrik Kopsch, Alexandra Ivanov Hökmark och Andreas Johansson Heinö.

[link removed]
[link removed]
[link removed]

Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])