Läs det här mailet i din webbläsare ([link removed])
[link removed]


** Vi blir alla fattigare utan USA som förebild
------------------------------------------------------------

“Man kan inte skjuta med värderingar”, sa USA:s försvarsminister Pete Hegseth ([link removed]) vid Nato-mötet i Bryssel i förra veckan.

Det var på torsdagen. Sen blev det fredag och vicepresidenten J D Vance stal uppmärksamheten med sitt redan ökända tal ([link removed]) vid Säkerhetskonferensen i München. Det var ett synnerligen värderingsdrivet tal där han avfyrade en serie verbala projektiler som efterlämnade ett smärre kaos.

Om det talet har många andra redan hunnit skriva (läs gärna Joakim Broman ([link removed]) och Mattias Svensson ([link removed]) för två analyser som jag instämmer i).

Men jag vill dröja kvar lite vid Hegseth. Visst är det bra med goda värderingar, flaggor och politiska tal, förklarade han, men de kan aldrig ersätta hard power. Vid dagens slut är det vapen, ammunition och uniformer som räknas. Det hela mynnade ut i en uppmaning till USA:s allierade att kraftigt höja (siffran fem procent av BNP nämndes) sina försvarsanslag.

Ett välkänt amerikanskt budskap, men med en ny inramning.

Hard power ska läsas i kontrast mot soft power. Det sistnämnda begreppet populariserades på 1980-talet av den amerikanske statsvetaren Joseph S Nye. När jag läste ämnet på 1990-talet ingick hans bok Bound to Lead i grundkursen. Tesen framgick av undertiteln: “The changing nature of American power”.

Budskapet kändes ganska lättsmält, några år efter kalla krigets slut. Det föreföll så uppenbart att den amerikanska makten skulle bestå, liksom att den vilade på mycket mer än hard power.

Jag minns inte om Nye citerade Stalin, men de flesta som pratar om soft power brukar göra det. “Påven? Hur många divisioner har han?”, är ett citat som tillskrivits Stalin lite för många gånger för att det ska vara sant. Men vare sig han faktiskt sa det eller inte så är det en elegant illustration av den obestridliga underskattning av just den mjuka makten, som så småningom bidrog till Sovjetkommunismens fall.

USA-bilden är nu i fritt fall i delar av Västvärlden. Spelar det någon roll? Står vi återigen inför “the changing nature of American power?”

Det har förstås skiftat förr, ibland hastigt. Efter 11 september 2001 slöt befolkningarna i alla demokratier upp bakom USA. Två år senare demonstrerade miljontals européer mot Bush (och Blair) över invasionen av Irak. Hela den efterkrigsgeneration som växte upp under Vietnamkriget doppades i en gryta av antiamerikanism. Watergate blev den definitiva bekräftelsen på att den amerikanska demokratin var trasig.

Och ändå fortsatte USA att leda världen. Politiskt, ekonomiskt, militärt, kulturellt, vetenskapligt.

“Svensk var den, men god var den fan i mig inte”, säger Sven Wollters Jarnebring i Bo Widerbergs Mannen från Mallorca från 1984 Jarnebring har, efter att ha lyssnat på poliskollegan Johanssons (Tomas von Brömssen) utfall mot det amerikanska monopolkapitalet, gått med på att testa äkta svensk hamburgare.

Jag saknade den scenen i SVT:s misslyckade dokumentär ([link removed]) om den statliga hamburgerkedjan Clock. Visst kan man roas av berättelsen om staten som steker hamburgare. Men ytterst var Clock snarare ett bevis för den enorma soft power som USA utövade. Även när de antiamerikanska stämningarna var som starkast i västvärlden var det amerikanska hamburgare som efterfrågades.

Och det var långt fler än statliga restaurantentreprenörer i blandekonomin Sverige som snodde koncept (och möjligen även recept) från McDonalds och deras motsvarigheter. I Sovjetunionen var efterfrågan (det vill säga svarthandeln) på amerikanska jeans så stor att kommunistpartiet i slutet på 1970-talet skrev kontrakt med Levi Strauss och två andra stora amerikanska jeansföretag om att producera jeans för den sovjetiska marknaden (innan produktionen kom igång hann dock Sovjet invadera Afghanistan vilket förstörde just den affären).

Den amerikanska hegemonin under efterkrigstiden, liksom segern i Kalla kriget och den fortsatta dominansen in på 2000-talet har hela tiden vilat på två ben: det ekonomiska och det kulturella. Den ekonomiska styrkan har i sin tur möjliggjort den militära överlägsenheten. Den kulturella styrkan - hamburgare, jeans, Hollywood, populärmusik - har skapat och generation efter generation hållit liv i en längtan och fascination till USA och det amerikanska över hela världen. Ingen annan kultur har någonsin åstadkommit något liknande.

Det tar inte slut nu heller. Trump och Vance och Musk kommer göra stor skada, men politiken har aldrig spelat den avgörande rollen. Inte ens Reagan eller Kennedy eller FDR var i närheten av samma betydelse som de största filmstjärnorna eller de mest framgångsrika entreprenörerna.

Men de insåg alla värdet av denna mjuka makt.

Vad den här administrationen tror på är mer oklart. Försvarsministern säger att han inte tror på soft power, samtidigt som vicepresidenten ägnar sitt viktigaste säkerhetspolitiska tal åt att kulturkriga.

I förlängningen är det inte bara den amerikanska makten som riskerar att försvagas. Vi blir alla fattigare utan USA som förebild.

/Andreas Johansson Heinö, förläggare. Följ på Twitter: @ ([link removed]) johanssonheino ([link removed])

Länk till texten här! ([link removed])

Idéerna som formar tysk politik. ([link removed]) Europas viktigaste land är egentligen 16 förbundsländer som under sin moderna historia dessutom utvecklats under två vitt skilda politiska system. Hur ska man egentligen förstå Tyskland?

Johanna Grönbäck samtalar med PM Nilsson, vd på Timbro, och med Erik Thyselius, frilansskribent som bl.a. arbetat på tyska Welt.
[link removed]

[link removed]


** BOKLANSERING: En liten bok om satir
------------------------------------------------------------

Den politiska satiren upplever ett uppsving i Sverige, med populära tv-program som "Herr Talman" och "Svenska nyheter". Samtidigt har satiren i många länder visat sig ha ett högt pris, med de islamistiska attackerna mot Salman Rushdie och Charlie Hebdo som de mest skrämmande exemplen.

Men vad är egentligen satirens syfte? Måste den vara rolig? Måste den vara farlig? Och måste den vara vänster? I En liten bok om satir ([link removed]) ger Orla Vigsø en introduktion till satirens historia och betydelse, från Antikens Grekland till våra dagars populära politikerkarikatyrer.

Deltar i samtalet gör:

Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap i Göteborg.

Essy Klingberg, biträdande kulturchef på SvD och manusförfattare till Extrainsatt ([link removed]) .

Viktor Barth-Kron, politisk kommentator i Expressen, författare av Gröna gården
Anmäl dig här! ([link removed])

[link removed]


** Boksamtal: Det trögrörliga samhället och dess fiender
------------------------------------------------------------

Det mesta i debatten är inriktat på förändring. Samtidigt pressas politiken av hastig teknisk utveckling och en oavbruten ström av kriser. Välkommen till ett samtal om värdet av beständiga institutioner tillsammans med:
* Olof Hallonsten, docent i sociologi och universitetslektor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
* Anna Persson, docent i statsvetenskap, forskare och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
* Elisabeth Lindberg, doktorand vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.
* Joakim Wernberg, forskare med inriktning mot digitalisering och teknikutveckling på Entreprenörskapsforum, lektor vid institutionen för teknik och samhälle, Lunds universitet.

Varav alla har medverkat i den nyutgivna boken Kontinuitet & förändring: essäer om spårbundenhet i samhället. ([link removed])
Anmäl dig här! ([link removed])


** Johan Norberg i Söndagsintervjun
------------------------------------------------------------

“Norberg är anarkisten och svartklubbsvärden som blev internationell debattör och författare till världskapitalismens försvar. Nu hyllas han av Elon Musk för boken Det kapitalistiska manifestet. Men vad tycker han om Musks nya roll i Trumps USA?”
Köp “Det kapitalistiska manifestet“ här ([link removed])

[link removed]


** BOKREA: Digital och fysisk!
------------------------------------------------------------

Fynda frihetens bästa idéer! Den 25 februari startar Timbro förlags bokrea – en chans att fylla hyllorna med klassiker och nya perspektiv till rabatterade priser. Missa inte möjligheten att fördjupa dig i ekonomi, politik och filosofi.

Den digitala rean pågår fram till 9 mars. Men den 26e februari öppnar vi dörrarna till Timbros lokaler för möjligheten till fysiska fynd. Kom och shoppa dig klokare!
Läs mer om bokrean här ([link removed])


** Timbros poddar – nya avsnitt!
------------------------------------------------------------
[link removed]

Idéerna som formar tysk politik. ([link removed]) Europas viktigaste land är egentligen 16 förbundsländer som under sin moderna historia dessutom utvecklats under två vitt skilda politiska system. Hur ska man egentligen förstå Tyskland?
[link removed]

Därför har Jimmie Åkesson rätt. ([link removed])

Ett samtal om Donald Trump och Ukrainas frihet. Svensk vapenlagstiftning och Jimmie Åkesson i aktuellt. Med PM Nilsson, Andreas Johansson Heinö, Alexandra Ivanov Hökmark och Catarina Starfelt.

[link removed]
[link removed]
[link removed]

Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])