Läs det här mailet i din webbläsare ([link removed])


** Tidö: dyrköpt parentes eller epokgörande skifte?
------------------------------------------------------------

Igår samlades de fyra Tidöpartiernas ledare för att äta lasagne hemma hos Ulf Kristersson i Strängnäs. Det blev måhända en trevlig utflykt för våra folkkära politiska journalister, men själva mötet lär knappast kvalificera ens som en fotnot i historieskrivningen om Tidö.

Tidösamarbetet är unikt i svensk historia: ett omfångsrikt sakpolitiskt samarbete där det största partiet står utanför regeringen. Men Sverige har haft många varianter av samarbeten om regeringsmakten, alltifrån regelrätta koalitionsregeringar till olika former av avtal.

Veckobrevet rangordnar idag dem alla (avgränsning: från efterkrigstiden till idag), från sämst till bäst.

11. Decemberöverenskommelsen (2014-2015/18)

En pakt mellan sex av åtta partier för att behålla makten, oavsett valresultat. Marknadsfördes i termer av att rädda demokratin. Det var inte den svenska demokratins stoltaste stund. Trots att Kristdemokraterna, och sedan Moderaterna, lämnade DÖ hösten 2015 fortsatte den i praktiken att vara gällande under hela mandatperioden.

10. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet (2009-2010)

Allt var upplagt för en storartad socialdemokratisk comeback i valet 2010. Den här gången i en regelrätt rödgrön koalition, precis som i Tyskland. Då satte LO ner foten: Lars Ohly måste vara med!. Det var kanske det enskilt sämsta strategiska beslut som fattats inför en svensk valrörelse. Valet blev inte ens spännande och många sossar har fortfarande PTSD-symptom över tanken på att gå till val med V igen.

9. Januariavtalet (2019-2021)

Här fanns potential. Avtalet rymde mängder av pigga sakpolitiska förslag. Men politiken var aldrig det viktiga. Allt överskuggades av småpartiernas fixering vid att isolera SD och V, och av sossarnas glädje över att spräcka det borgerliga blocket. Platt fall.

8. Socialdemokraterna och Miljöpartiet (2014-2021)

Att Stefan Löfven lyckades sitta kvar som statsminister i sju år i en parlamentariskt unikt stökig tid är en underskattad bedrift. Samarbetet med Miljöpartiet var dock aldrig särskilt fruktbart. När MP till sist gav upp hösten 2021 hade sossarna svårt att dölja sin lättnad.

7. Socialdemokraterna och Bondeförbundet (1951-1957)

Något av en studie i cynism. Gunnar Hedlund sålde sin själ men fick några år vid maktens grytor. Och Socialdemokraterna garanterade vad som såg ut som ett evigt maktinnehav genom att stjäla Bertil Ohlins enda möjliga samarbetspartner.

6. Socialdemokraterna och Centerpartiet (1995-1998)

Efter återkomsten 1994 lutade sig Ingvar Carlsson först mot Vänsterpartiet. Sen fann Göran Persson och Centerpartiets dåvarande gruppledare i riksdagen Per-Ola Eriksson varandra i en av svensk politiks allra finaste bromancer. Rikliga frukostar på LRF:s bekostnad lade grunden för den än idag mytomspunna budgetsaneringen. Centern gled under de här åren så djupt in i den Perssonska famnen att Timbro drog igång ett projekt för att locka dem tillbaka till borgerligheten. Persson själv ångrade i efterhand att han inte bildade en koalition med Centern.

5. Tidösamarbetet (2022-?)

Hög risk, hög belöning. Moderaterna fick tillbaka statsministerposten efter åtta svåra år och Sverigedemokraterna kom till makten efter mer än tre decenniers ökenvandring. Men Centerpartiet kapades från borgerligheten och Liberalerna riskerar att förintas. Vinner Tidöpartierna valet nästa höst klättrar de till medaljplats på listan. Förlorar de riskerar Tidö att ha varit en dyrköpt parentes.

4. De borgerliga regeringarna under Fälldin (1976-1978, 1979-1981)

Å ena sidan bekräftades bilden av att borgare inte kan samarbeta. Och politiskt gick det ju inte jättebra. Men symbolvärdet av att de tre partierna faktiskt kunde ta makten från sossarna efter 42 år och sedan samla sig igen efter första splittringen och bli omvalda. Det är svårslaget.

3. Den borgerliga fyrpartiregeringen (1991-1994)

Den djupaste ekonomiska krisen sedan 1930-talet, en rasistisk galning med lasersikte, rekordstora flyktingströmmar, ett fullständigt opålitligt populistparti som vågmästare, en konstant tjurig centerledare som till sist gjorde dramatisk personlig sorti över ett brobygge, en folkpartiledare som flörtade med Socialdemokraterna redan innan valet var förlorat - och ändå körde det här gänget på som om det inte fanns en morgondag. I synnerhet Moderaterna gick in i regeringen med en sådan reformiver att de faktiskt förändrade Sverige på riktigt.

2. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet (1998-2006)

Göran Persson var aldrig mer Machiavellisk än när han seriemisshandlade sina små samarbetspartier. De var konstant missnöjda i åtta år. 2002 förhandlade Miljöpartiet parallellt med Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern för att ge tyngd åt kravet på ministerposter. Men Persson redde ut den stormen också och MP fick vänta i tolv år till på att sitta i regering.

1. Alliansen (2004-2019/?)

Den första borgerliga regeringen som höll ihop en hel mandatperiod och sen blev omvald för en till. En imponerande reformagenda som genomfördes så snabbt att det sedan inte fanns så mycket kvar att göra. Men framförallt en identitetsskapande borgerlig värdegemenskap som överbryggade flera generationer. Alliansen bildades i god tid före valet 2006 och levde kvar långt efter valförlusten 2014, ja den finns faktiskt fortfarande kvar: I riksdagen dog Alliansen först efter valet 2018 och fortfarande lever den kvar i flera regioner och kommuner. Sveriges tveklöst mest framgångsrika politiska samarbete genom tiderna.

/Andreas Johansson Heinö.
Följ på Twitter: @JohanssonHeino ([link removed])

Länk till texten här ([link removed])



** Boktips på tema regeringssamarbeten
------------------------------------------------------------

[link removed]

Efter Alliansen: Idéer för en ny borgerlighet
[link removed]

Efter Tidö: Lärdomar från den nya generationen


** Kampen om konservatismen
------------------------------------------------------------

Först ville ingen vara konservativ längre. Sen blev det tävling om vem som bäst gör anspråk på den konservativa idéhistorien. Med utgångspunkt i Edmund Fawcetts bok Konservatism: kampen om en tradition ([link removed]) (Timbro förlag, 2025) diskuterar PJ Anders Linder, Stig-Björn Ljunggren, Catarina Starfelt och Andreas Johansson Heinö konservatismens ställning i svensk politik.

Detta avsnitt är en inspelning från boklanseringen på Timbro 13 november.
[link removed]
Lyssna här ([link removed])

[link removed]


** Julbutik med rabatterade priser
------------------------------------------------------------
Utforska utbudet här! ([link removed])

[link removed]


** Staffan Laestadius har läst Olle Torpmans bok ”En grön höger?”
------------------------------------------------------------

Torpmans analys av konservatismen har många förtjänster. Han visar att många av klimatkrishanteringens principer har sitt ursprung i konservativ samhällsuppfattning: försiktighetsprincipen, subsidiaritetsprincipen och förvaltarskapsprincipen, till exempel. Han diskuterar den konservatives syn på att bevara, att hellre undvika åtgärder än att riskera att förstöra, att skynda långsamt och att inte acceptera tvång.

Läs hela recensionen av Olle Torpmans bok En grön höger? i Dagens Arena här ([link removed]) !
Köp boken ([link removed])


** Boktips i Aktuell Hållbarhet
------------------------------------------------------------
[link removed]

Jonas Grafströms nya bok Allt du behöver veta om sol- och vindkraft ([link removed]) omnämns i Aktuell Hållbarhet ([link removed]) i en text om hur bokbranschens klimatsatsningar gett resultat.

Energisystemet är på väg att ritas om. Sol- och vindkraft tar över, inte för att de är gröna, utan för att de är billigast. Prissänkningarna har varit radikala. Det är svindlande – ekonomiskt, politiskt liksom teknik- och klimatmässigt. För första gången någonsin är förnybara energikällor på flera platser i världen billigare än fossila bränslen. Även utan subventioner.

Denna bok berättar varför det händer nu – och vad som kan hindra utvecklingen.
Köp boken här ([link removed])

[link removed]


** Johan Norberg om kreativ förstörelse och årets ekonomipris
------------------------------------------------------------

“Kreativ förstörelse driver ekonomin och samhället framåt

Det bästa som kunde hända ekonomin nu vore om robotaxis började ersätta taxichaufförer och AI-modeller tog över tjänstemannajobb i stor skala. Jag vet att det inte känns så, men det är slutsatsen av den forskning av Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt som i år belönas med ekonomipriset till Alfred Nobels minne, skriver Johan Norberg, författare och debattör.”
Läs hela texten här ([link removed])

[link removed]


** Johan Norberg är aktuell med boken Civilisationens topp
------------------------------------------------------------

Guldåldrar kännetecknas av perioder av spektakulär kulturell blomstring, vetenskapliga upptäckter, teknologiska framsteg och ekonomisk tillväxt – men ingen har varit den andra lik. Deras idéer, samhällen och plats i den större världen skiljer dem åt. Men alla tidigare guldåldrar har tagit slut – antingen på grund av yttre påfrestningar eller inre splittring, för mycket högmod eller för lite vaksamhet.
Köp nu för 15% rabatt! ([link removed])


** Timbros poddar – nya avsnitt!
------------------------------------------------------------
[link removed]

Kampen om konservatismen ([link removed])

Först ville ingen vara konservativ längre. Sen blev det tävling om vem som bäst gör anspråk på den konservativa idéhistorien. Med utgångspunkt i Edmund Fawcetts bok Konservatism: kampen om en tradition ([link removed]) (Timbro förlag, 2025) diskuterar PJ Anders Linder, Stig-Björn Ljunggren, Catarina Starfelt och Andreas Johansson Heinö konservatismens ställning i svensk politik.
[link removed]

Ja till Calmfors! ([link removed])

Lars Calmfors har gjort en ny utredningen och ställer frågan om det är dags för svenskt Euromedlemskap? Det blir en del diskussioner om 'narrativet'.

Ett samtal med
Alexandra Ivanov Hökmark, PM Nilsson och Andreas Johansson Heinö.

[link removed]
[link removed]
[link removed]

Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])